Pust! Jag fick äntligen Sam att sova nu. Han har sprungit upp och ner ur sängen, skrattat, haft helkul och blivit arg om vart annat. När jag provat allt (legat bredvid en stund eller bara gå och lägga tillbaka) så blev jag arg, röt i och drämde igen dörren. Har inte hört ett knyst sedan dess. Jag blir så ledsen när dagen slutar så. Idag har det varit en turbulent dag. Sam har varit i sitt esse när det gäller trots. Anna och Liam var här och åt lunch, vilket var jättetrevligt. Synd bara att Sam hade en av sämsta dagar. En av de värsta jag sett faktiskt. Han får sådana utbrott att det inte går att få kontakt med honom (ni med barn över två år vet precis vad jag talar om). Då är det ingen idé att försöka fajtas, utan bara låta det gå över. Dessutom har jag varit så trött idag att jag inte ens orkat ta tag i fajterna. Han är förmodligen i en utvecklingsfas just nu, då brukar han komma in i trotset ett par dagar. Man riktigt ser hur jobbigt han har det. Jag kan bli så arg, samtidigt som jag tycker så synd om honom på en och samma gång.

Igår träffade jag "mammagänget" på Akropolis. Vad skönt det är att komma ifrån ett tag och få lite ny energi! Mera sånt! Vi planerade en kryssning framåt sommaren/hösten. Kul!

Nej nu ska jag koka te, sjunka ner i soffan och se första säsongsavsnittet av Medium!